Sara Pantzar och Doris

Jag fick inga djur när jag var liten... allergisk mamma hette det... Jo vandrande pinnar hade jag, som också så småningom vandrade bort och försvann!! De var svåra att lära något. Men hästar kan man dressera och hästar har jag alltid gillat. Bekantas nordsvenskars föl fick finna sig i en liten vetgirig tjej. Dessa nordisar fick lära sig det mesta och lite till en häst ska kunna! Som vuxen skulle jag naturligtvis ha hund. Min första bekantskap med hundars förträfflighet var Leo, en egensinnig svart cocker. Leo kom att lära mig det mesta om hundar... och hundars aggressivitet. En bättre läromästare fanns inte!

Doris är min andra hund och helt olik min första. Doris är en sådan där ljuvlig labbe som är helt okomplicerad, en liten pigg och kärleksfull dam. Med Doris har jag mest tränat lydnad. Vi är i dagsläget uppflyttade till klass 3 och ska försöka starta till hösten. Vi tränar också lite retrieverjakt.

För drygt ett år sedan fick jag den stora äran att stifta bekantskap med Eva Bodfäldts underbara hund- och träningsfilosofi, som bygger på relationen mellan hund och människa och att vara en förebyggare och inte en åtgärdare. Det lossnade verkligen för oss på lydnadsplanen. Numera sitter LEK, belöningar, inlärning, attityd och störningar i ryggraden. Det finns inget bättre än att se sin hund gå med svansviftning och fin attityd och få 10 poäng på helheten!! :-)

Jag är även instruktör i världens bästa hundklubb: Hundar i Kålltorp. De senaste åren har det blivit tävlingslydnadskurser och det är verkligen en kick att se hundar gå från klarhet till klarhet i träningen. Inlärningspsykologi är spännande och det är så lärorikt att ha kurs.

I framtiden blir det jaktlabbe då jag är intresserad av jakten. Jag smiter med Ingela upp till Stockholm och Eva Bodfäldts retrievervecka i augusti, vilket jag ser fram emot. Jag ser också framemot lägret. Det ska bli mycket kul att få träffa alla!

Och min mamma då- Jo hon är minsann Inte allergisk ALLS längre..... Doris är ett favoritbarnbarn ;-)